känslan

Tiden går, och det mesta bleknar, det dåliga, det bra, det fina, det jobbiga. Man börjar på ny kula, träffar nya människor, och från början är det jobbigt men successivt så börjar inte dagen med att man tänker på det gamla. När mobilen ringer så är det inte det första man tänker "tänk om" eller "kanske". När man befinner sig på de gamla platserna som man en gång hade gemensamt så ser man sig inte omkring en extra gång. Drömmarna blir inte lika intensiva, och sakta men säkert så är det som de aldrig har funnits.

Men det är den där jävla känslan! Känslan då min hand låg på din hand, då min hand följde din nackkontur, kände dina skuldror och armar. Jag kan fortfarande varenda detalj. Det är som inpräntat, inbankat och fastborrat!

Mmm...moving on.