Emotionell Backup

Att inte alltid bli vald är egentligen inget konstigt. Man passar helt enkelt inte ihop med alla. Men ändå är rädslan att inte lbi vald det som för många känns som det allra värsta.
Att bli dissad.
Att bli dumpad.
Att bli bortvald.

Idag när tempot är högt, kontakter ytliga och tiden är knapp finns inte alltid möjligheten att ge allt till en enda person. Om rädslan, för att inte räcka till och bli dumpad, finns där minskar modet att våga satsa på en enda person ännu mer.
Det är då man skaffar sig "emotionella back-up"-killar, alltså rebound killar att falla tillbaka på om allt annat skiter sig.

Under alla mina singel år har jag alltid haft emtionella back-uper. Om jag dejtade A och låg med honom, flörtade jag samtidigt lagom oskyldigt på MSN med B och skickade sms med lagom jämna mellanrum till C så att han skulle fortsätta vara intresserad av mig.
På så vis gör det inget om A visar sig vara ointresserad för då kan man ju alltid dra fram B eller C ur bakfickan och riskerar då aldrig att känna sig ensam eller ännu värre...

dissad

dumpad

bortvald

Tyvärr fungerar även detta till synes uttänkta säkerhetssystem som ett par repiga och smutsiga solglasögon. Förmågan att kunna skilja på en bra kille och en dålig blir genast mycket svårare då gränser suddas ut och allt blir väldigt oklart.
Om en bra kille väl står framför en kommer han kräva fullt engagemang från min sida, så som sig bör och det kan man aldrig ge om man hela tiden har någon annan som ligget och väntar i bakgrunden.

Sann kärlek handlar nog mycket om att släppa taget och våga ge sig själv, allt vad det innebär, till en och endast en person.
Det svider om allt inte går enligt planerna. Men går det vägen är det just det vi längtar efter, vi som är rädda för att bli bortvalda.

För alltid och alltid.... eller?

Hon vill tro att nästa kille/man, yeah one or the other, där ska den där känslan av att "Jag skulle kunna tänka mig att leva med den här personen för alltid och alltid" (forever and eveeeeeeer!) vara närvarande. Varför ska man annars engagera sig?

- Men om du inte ger dig ut i förhållandet (med huvudet före) så kommer du aldrig veta om det var "meant to be", fastän det kanske inte känns 100% rätt först. ( Detta får hon förklarat för sig av en vän)

MEN! (tänker hon då!) Jag vill inte! PALLA ge sig in i en flört-av det något mer seriösa än KB/Jeriko ragget- eller föhållande om inte the "zsa zsa zsu" eller känslan av "Jag skulle faktiskt kunna spendera resten av mitt liv med den här personen" (sjukt skrämmande tanke för många, rätt mysig för andra- där hon inte vet på vilken sida hon själv befinner sig på) finns där.

Hon har några vänner där den ena parten, väldigt diskret så där över en fika bara de två på tu man hand säger lite så där viskande; - "Ja, alltså jag älskar honom men jag har svårt att se att det kommer vara han och jag för livet, men detta förhållande är perfekt för mig nu så jag är jätte nöjd."

Klockren igenkänsla får hon där från tidigare egna erfarenheter- hon vet precis hur vännen känner sig och kan hålla med henne till 100% och tycka att hon är klok som är så insiktsfull, men samtidigt får hon en känsla av att förhållandet för vännen är mer som en schysst hårprodukt- jäkligt bra för tillfället men egentligen inte perfekt för henne.

Suck. stön. stånk. Hon kommer aldrig välja sida ståndpunktsmässigt men moraliskt är hon redan fast i träsket.

Dags att bli seriös...

...iaf en av oss då hon har skaffat pojkvän. Den andre lever nu singellivet i Sveriges singeltätaste stad, utsikterna borde se rätt bra ut.

Anledningen till flytten till huvudstaden var ju att bli lite mer seriös, plugga det som hon verkligen var intresserad av, so far so good I can tell U all!

På vägen upp till Sthlm satt hon på X2000 och lyssnade på sin ipod och väntade på att 4 timmarsresan skulle nå sitt slut när en lång, blond kille med det mest perfekta käkpartiet hon någonsin sett sätter sig två säten bakom henne. Resan blev med ens lite mer intressant...

Sry folks to break the news, men det blev inte love at first sight for these two, hon är lite mesig när det kmr till att flörta, så vid ändhållplatsen Sthlm tar hon sin sista glans på honom, suckar lite uppgivet och tar sedan taxin därifrån.

Nästa dag är det dags för uppropet för alla nya juridik studerande i Sthlm på Sthlms universitet.
OMG vad många tjejer tänker hon, minst 70% av de 330 personerna på introduktionsdagen, Girl Power!

Så vänder hon sig om och där står han. Det perfekta käkpartiet, det blonda håret... hur liten är världen egentligen? Och båda två ska nu plugga juridik i Sthlm :) Jag ser fram emot att plugga juridik i 4½ år (minst!), det kan nog ha en massa trevliga saker att erbjuda.